trots

trodde tvåårs trotsen skulle typ trappas upp eller komma mer smygande, och iom namnet "2-års trots" så var jag ju beredd på att den skulle komma, men ändå så känns den som en käftsmäll, jag är lite i chock.

ingenting passar, han säger nej och inte till precis allt, kläderna är alltid fel och när man lyckats brotta på honom dom så bara sliter han av dom igen, samma med ytterkläderna.

vid frukosten i morse vägrade han sitta på hans stol och skulle sitta på min, jag bytte stol så han fick en vanlig men det var inte bra, han skulle sitta typ på mig helst, när jag väl fått honom att sitta på stolen så började bråk om sked och smörknivar, utan att behöva gå in på detaljer så slutade det med att L fick äta med smörkniven som sked.





tålamod brukar vara mitt mellannamn men just nu är det väldigt kort och det behövs inte mycket för att jag ska flippa ur.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0