Akut!

Ganska exakt samtidigt som jag trycker "publicera" så vaknar L och är jätteledsen, egentligen inget ovanligt om nätterna, men det var nästan omöjligt att få kontakt med honom och han bara vred och vände sig i sängen och skrek

Han sträckte armarna och ville upp i famnen men kunde inte resa sig, jag gick ut i vardagsrummet med honom och försökte sätta ner honom på golvet för att se om han hade ont, och med en gång jag ställde ner honom så föll han ihop, han kunde inte resa sig själv heller utan benet bara vek sig. En fruktansvärt obehaglig syn att se sin son så.

Henrik ringde 1177 och dom sa åt oss att ge L smärtstillande och sen åka in till akuten med en gång. Efter nån timmes väntan där ville Love gå ner på golvet, han tog några haltande steg, han tyckte nog själv att det gick ganska bra och började småspringa mot en låda med böcker, men då pallade inte benet mer och han föll. Läkaren tyckte att läget var så stabilt eftersom han faktiskt stod "utan problem" och att väntetiden var så pass lång att vi kunde åka hem så Love fick sova i lugn och ro. Vi skulle höra av oss imorgon igen om han blev sämre!!




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0