Jag var rejält dålig igår, mådde verkligen pyton, Love har ju också mått dåligt men jag trodde att han skulle bli bra vilken dag som helst. Men igår kväll vid 10 tiden vaknade han och kräktes, igen!!

Jag blir helt knäckt på detta nu, och jag hade gjort vad som helst för att ha en egen tvättmaskin i sånnahär lägen.

Ringde till VC idag då jag kände mig lite orolig för Love's del, han dricker superbra och är pigg men han får ju inte behålla så mycket av det han äter/dricker, vi fick en tid vid 15.

Väl där fick vi i princip vända i väntrummet då Love är i bra skick, som sagt dricker mycket och är lika busig som vanligt. Så det var inget att oroa sig för. Det var heller inget ovanligt att vara magsjuk såhär länge (1 vecka hittills), bara att vänta ut helt enkelt.

Själv mådde jag så fruktansvärt i morse att jag trodde jag skulle svimma, bönade och bad Henrik om att stanna hemma och vabba, kände att aldrig hade orkat ta hand om L själv. På eftermiddagen fick jag i mig lite mat äntligen så nu mår jag lite bättre av den anledningen, annars är det samma visa med riktigt krånglig mage!

E: jag har gått ner 3 kilo, något positivt iallafall!! :)
H: ja men det är ju bara vatten!
E: ..glädjedödare..!